Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

Syftet med vår undersökning var att se om elevernas attityd till den engelska språkundervisningen förändrades genom att använda oss av skapande arbetssätt, i egenskap av bild, musik och drama. Arbetet genomfördes under sju veckor på en skola i Luleå kommun. Vår praktikklass bestod av 26 elever i åldrarna 11-12 år. Vi arbetade med olika skapande teman varje vecka exempelvis dramatisering av en engelsk saga och collage. Elevernas eventuella attitydförändring mätte vi genom två enkätundersökningar som genomfördes i början och i slutet av praktikperioden.

Den här uppsatsen handlar om förutsättningar för skapande verksamhet för barn i årskurs 1 och 2 samt på fritidshem i Stockholmstrakten. När och hur används skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berättelser eller som hjälp att lättare förstå basämnen. Eget skapande, mest i form av teckning används som något att göra i väntan på att lärare ska komma eller för att vänta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frågeställning har varit vilka förutsättningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Syftet med studien är att undersöka olika förskollärares uppfattningar om barns möjligheter i den skapande inomhus miljön i förskolan och hur pedagogisk dokumentation kan påverka denna skapande miljö. Genom intervjuer med förskollärare som arbetade inom Reggio Emiliafilosofin, Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken skildrades olika uppfattningar kring skapande miljöer och hur miljön samspelar med barnen..

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande skola av för innehåll? 2.

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor ser på skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryck för. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lärarprogrammets allmännautbildningsområde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhälleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och år: Vårterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska läroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lärande,lustfyllt lärande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda området är att vi vill uppmärksamma vilken syn lärare har och i vilken utsträckning desedan bemöter och använder sig utav områden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lärare ser vid integrering av de skapande ämnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och även hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lärare påolika skolor som arbetar inom skolans tidigare år. Genom litteratur, föreläsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och våra intervjufrågor, ville vi finna svar på våra frågeställningar ochdärmed besvara vårt syfte.Vi använde oss utav en bandspelare och antecknade även då vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vår undersökning har vi kommit fram till att lärares syn, bemötandet och användande av skapandeverksamhet och hur man använder sig utav kulturutbudet, beror på lärarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. Lärare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga ämnen både i ochutanför klassrummet, genom att använda sig utav kulturutbudet som finns i samhället vilket kan vara besök påolika museer, bibliotek, gå på olika föreställningar och få besök av kulturskolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklärares syn på elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklärare har intervjuats: en i år 4-9, en gymnasielärare, en kulturskolelärare, en folkhögskolelärare och en musikhögskolelärare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lärarnas syn på skapande i undervisning är förhållandevis enhetlig.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.